Om du blev ombedd att välja ditt favoritskiljetecken, vad skulle du svara? Kanske känns det som en underlig fråga – men valet av skiljetecken visar sig faktiskt säga mycket om oss. Det påverkar hur vi skriver, läser och till och med hur vi uttrycker våra känslor.

Punktens popularitet – men med ett frågetecken

I en ny undersökning av Novus på uppdrag av Språktidningen fick över tusen svenskar frågan om vilket skiljetecken de gillar mest. Det överraskande – eller kanske väntade – svaret? Punkten.

Med 18 procent av rösterna tog den lilla punkten förstaplatsen. Utropstecknet kom strax därefter med 17 procent, följt av kommat på 15. Men även om punkten är längst fram, speglar resultaten något djupare: en förskjutning i hur olika generationer använder och tolkar det mest grundläggande skiljetecknet.

Punktens förvandling

I traditionell text fungerar punkten som avslut – ett stilla stopp som signalerar att meningen är fullständig. Men i dagens snabba kommunikation, särskilt bland yngre användare, kan punkten uppfattas som något helt annat.

Endast 12 procent av svenskar mellan 18 och 34 år föredrar punkten. I sms och chatt ses den ofta som ett tecken på kyla, irritation eller till och med passiv aggressivitet. Skriv ett ”Okej.” med punkt – och du riskerar att verka sur. Utan punkt: betydligt mer avslappnat.

Akademikerns semikolon

Alla skiljetecken väcker inte samma känslor. Vissa är mer udda – eller kanske exklusiva. Ett exempel är semikolonet, som endast valdes av 7 procent av deltagarna i undersökningen. Men bland studenter och universitetsutbildade är siffran högre – hos studenter nådde det hela 19 procent.

Enligt Språktidningens chefredaktör Anders Svensson fungerar semikolonet som en slags bildningsmarkör. Det används av dem som känner språket väl, och det signalerar inte bara paus – utan kännedom och stil.

… och alla de andra

Andra tecken har också plats i hjärtat hos svenskar. De tre punkterna – – landade på fjärdeplats med 9 procent. De antyder något osagt, något tvetydigt. Ett slags ”du vet vad jag menar”-känsla.

Tankstreck, kolon och parenteser hamnade lägre. Mest intressant kanske: en tredjedel av deltagarna hade ingen favorit alls. Kanske har de aldrig funderat på det, eller kanske känns frågan inte särskilt viktig.

Ett tecken på något större?

Det här handlar egentligen inte bara om skiljetecken. Det handlar om hur vi förhåller oss till språk och kommunikation. Vi skriver inte enbart för att informera, utan för att dela känslor och skapa tonfall. Och i den processen får till och med ett litet skiljetecken stor betydelse.

Nästa gång du funderar på om du ska sätta en punkt i chatten – stanna upp. Vad säger den om dig? Och hur kommer den att tolkas?

Tyck till!

Vad tycker du? Har du ett favorittecken? Är punkten överanvänd – eller nödvändig? Skriv en kommentar och dela med dig!

💬 Visste du att:

📌 Alternativa rubrikförslag:

📧 Kontakt:

Anders Svensson, chefredaktör Språktidningen – anders@spraktidningen.se

Källa: Språktidningen, publicerad 10 juni 2025.