Tänk dig en punkt. En liten prick. Inte mycket för världen – men ändå kraftfull nog att frysa ett helt meddelande. Den kan avsluta en kärleksförklaring, dämpa en diskussion eller bara signalera: “Nu räcker det.” Och tydligen, är det just detta vi svenskar gillar allra mest.
När Novus på uppdrag av Språktidningen nyligen frågade 1 000 svenskar vilket skiljetecken de tycker bäst om, var det punkten som knappt, men tydligt, klev över mållinjen först. Den fick flest röster – men bara precis före sitt mer känslosamma syskon: utropstecknet (!).
Men vad säger det egentligen om oss?
Den lilla pricken med stort självförtroende
Punkten är språkvärldens stadigaste byggsten. Den finns där i slutet av varje mening, lika självklar som ett punkt slut i ett sms eller en avslutad tanke. Och i ett samhälle där allt går fort och gränser ofta suddas ut, kanske det ger lite trygghet att veta exakt var något börjar – och slutar.
Den symboliserar struktur, tydlighet och kontroll. Och kanske är det just därför den vinner våra hjärtan. I en värld av ständig kommunikation, flöden och öppna trådar känns det ganska bra med något som är rakt, enkelt och bestämt.
Utropstecknet – den emotionella uppstickaren
Strax bakom punkten ser vi dess motsats: det entusiastiska utropstecknet. Det här är tecknet som skriker fram sin närvaro – alltid glad, arg eller ironisk – men sällan neutral. För vissa är det ett tecken på passion. För andra? Ett stilbrott.
Många språknördar ryggar tillbaka när det börjar regna utropstecken i en text – särskilt i formella sammanhang. Men samtidigt är det svårt att inte gilla ett tecken som vågar visa känslor. I sms och sociala medier blommar det – och kanske är det där vi släpper på spärrarna. Ibland behöver man bara skriva: “JA!” istället för ett stelt “ja.”.
Semikolonet – alltid älskat, men på håll
Och så har vi semikolonet. Det vackert krusidulliga skiljetecknet som enligt vissa författare är som en förälskelse i skrivform. Men bland svenska folket? Inte lika hett.
Trots att det ofta hyllas som ett smart och sofistikerat sätt att länka samman tankar som är nära vänner men för stolta för att hänga ihop med ett enkelt kommatecken, når det inte upp till de andras popularitet. Varför? Kanske för att det fortfarande känns lite mystiskt – som den där bekante du har sett på fester men aldrig riktigt lärt känna.
Som språkvetaren David Crystal en gång sa: “Folk använder inte semikolon – de gifter sig med dem.” Men kanske är det bara de riktigt nördiga som har växlat ringar.
De tre punkterna…
Ett annat hack i listan över folkets favorittecken är de tre punkterna (…) . Ah, det där antydande tystnadssuget som avslutar så många sms, mejl – och ibland konflikter.
Det representerar inte bara eftertänksamhet eller poesi, utan också något passivt-aggressivt i ett “Okej då…”-svar som egentligen betyder något helt annat. På nätet har det fått ett nytt liv – ofta använd för att spela på känslor som inte riktigt får plats i ord. Det här tecknet vet hur man skapar stämning, även om det aldrig säger rakt ut vad det menar.
Så här gick omröstningen till
Novus-undersökningen gjordes i maj 2025 på uppdrag av Språktidningen. 1 000 svenskar ombads rangordna nio olika skiljetecken – från punkt till parentes. Topp tre såg ut så här:
- Punkt (.)
- Utropstecken (!)
- Frågetecken (?)
Alltså de allra mest vardagliga, funktionella tecknen vi har. Längre ner på listan? Mer stilbärande typer som kolon, semikolon och parenteser. Kanske säger det något om våra skrivvanor idag – att vi gillar det raka, enkla och välbekanta. Eller, kanske, att vi inte orkar tänka så mycket på vad våra tecken säger om oss längre.
Men borde vi det?
Den hemliga sidan av skiljetecken
Det finns en tanke här som är lätt att missa: Hur vi skriver – och vilket skiljetecken vi helst använder – kan faktiskt avslöja något om vår personlighet. Är du en punkt-människa som gillar struktur och avslut? Eller ett utropsteckens-fan som kastar dig in i saker med hjärtat först? Eller kanske är du mer av ett kommatecken – alltid på väg, aldrig riktigt klar.
Vad vi väljer att sätta mellan våra ord formar mer än bara texter. Det formar hur vi låter i skrift – och i slutändan kanske hur vi blir uppfattade.
Så nästa gång du sätter punkt för ett meddelande – eller slänger in ett utropstecken eller ett tankstreck – tänk efter. Det där lilla tecknet kanske säger mer än du tror.
👉 Vad säger ditt favorittecken om dig? Språktidningen vill gärna veta – gå in och rösta här!
📌 Kort sammanfattat:
- Undersökningen visar att punkten är svenskarnas favorit bland skiljetecken, tätt följd av utropstecknet.
- Tecken som semikolon, kolon och parenteser ligger långt ner på listan.
- Vardagliga tecken vinner ofta över de mer stilistiska – kanske för att de är enklare att använda, eller mer känslomässigt laddade.
- Språkets små tecken spelar en stor roll i hur vi uttrycker oss – och vem vet, kanske hur vi ser på världen också.
Så… vad väljer du? Punkt, frågetecken eller något lite mer vågat?
