När Han Kang, den hyllade sydkoreanska författaren, tog emot Nobelpriset i litteratur 2024, blev det en höjdpunkt för litteraturvärlden. Hennes verk Vegetarianen berörde genom sitt strama, poetiska språk och sin djupa utforskning av det mänskliga psyket. Men bakom denna unika läsupplevelse dolde sig ett språkvetenskapligt lager som få tänkte på vid första anblick.
En bok som bytte språk – två gånger
Den svenska versionen av Vegetarianen var inte en direktöversättning från koreanska. Istället kom den till genom engelskan. Det innebär att svenska läsare tagit del av en indirekt översättning – ett fenomen där en text översätts från en version som redan översatts.
En liknelse kan hjälpa: att laga autentisk koreansk mat med ett brittiskt recept. Kanske ganska gott. Kanske genuint. Men säkert inte riktigt som originalet var tänkt.
Varför blir det så?
Enligt språkforskaren Anja Allwood vid Göteborgs universitet finns flera skäl:
- Brist på översättare med rätt språkkombination, exempelvis koreanska till svenska
- Juridiska begränsningar – vissa förlag vill kontrollera översättningarna
- Marknadsstrategier – den engelska versionen kan ha bearbetats för att tilltala en bredare publik
Allwood lyfter också intressanta perspektiv: Bibeln, kanske världens mest inflytelserika bok, har också spridits via indirekta översättningar i århundraden. Men frågan är om vi idag – med dagens teknik och resurser – bör sträva efter större språklig närhet till originalet.
Översättning – som konst och tolkning
Det finns risker med sekundäroversättning. När texterna bearbetas av andra händer förändras de. I Vegetarianen lade den engelska översättaren till adjektiv och tonfall som saknades i originalet. När den svenska översättningen byggde på den engelska versionen överfördes dessa förändringar – medvetet eller omedvetet – också till svensk publik.
Resultatet? Läsarens upplevelse blir färgad av fler röster än bara författarens. Och frågan uppstår: Är det fortfarande Han Kangs röst vi hör?
Läsarens förtroende – en osynlig balans
De flesta läsare tänker nog inte på hur en bok har översatts. Men borde det kanske synas tydligare i boken när en översättning är indirekt? En enkel mening i kolofonen, som: ”Översatt från engelska, som i sin tur är översatt från koreanska”, skulle kunna göra stor skillnad.
För trots att översättning kallas ”en tyst konst”, kanske det är dags att göra den mer hörbar. Genom transparens kan vi visa respekt för både författare och läsare – och för den resa språket har gjort.
Vad kan förbättras?
Både förlag och akademi har ansvar. Några konkreta förslag kan vara:
- Föredra direktöversättningar när det är möjligt
- Var tydlig med översättningens ursprung
- Undvik översättningar av redan redaktionellt bearbetade versioner
Läsarens roll är också viktig. Genom att förstå hur en översättning gjorts, kan vi djupare uppskatta den konst det innebär – att föra ett verk från ett språk till ett annat, utan att förlora dess själ.
Snabba fakta
| Vad? | Varför det spelar roll |
|---|---|
| Indirekt översättning | En text översätts från en översättning, inte originalet |
| Exempel | Han Kangs Vegetarianen → koreanska → engelska → svenska |
| Hur vanligt? | Cirka 1,3 % av översatta romaner mellan 2000–2015 enligt Allwood |
| Varför det händer? | Brist på översättare, juridik, marknadsstrategi |
| Vad kan gå förlorat? | Stil, ton, känsla – alltså författarens röst |
När du öppnar en bok…
Nästa gång du plockar upp en översatt roman – stanna till ett ögonblick. Fundera på den resa som texten gjort, från en författares penna i Seoul, via en redaktör i London, fram till din hand i Göteborg eller Umeå.
Kanske påverkar det inte hur mycket du njuter av boken. Men kanske – bara kanske – ger det dig en djupare förståelse för den språkliga konst som pågick bakom kulisserna.
Hur mycket påverkar det din läsning att en bok inte är direktöversatt? Dela gärna din tanke med andra läsare.
