Tänk dig en tid före Instagram, före Snapchat, till och med långt innan SMS. En tid då det hetaste sättet att hålla kontakten, flirta lite diskret eller bara visa din nya klänning var att skicka… ett vykort.
Ja, du läste rätt – vykort. De där små, färgglada korten med bilder av blommor, landskap eller kanske en rolig text, som du idag mest hittar på turistorter. I början av 1900-talet var de Sveriges första riktigt virala kommunikationsform. Hela landet drabbades av en vykortsfeber – och det gick så långt att man till och med myntade ett eget verb: att “vya”.
Vad betyder det att “vya”?
Vya innebar helt enkelt att byta vykort med andra – vänner, främlingar eller en blivande flirt. Ett vykort var både ett snabbt livstecken och en offentlig hälsning. Ofta utsmyckades korten med positiva fraser som ”gläd dig åt livet”, och deras funktion liknade mycket av vad dagens sociala medier gör för oss.
Det fanns en låg tröskel att delta – precis som i dagens digitala chattar. Man behövde inte vara bra på att skriva, och ofullständiga meningar och stavfel gjorde ingenting. Det viktiga var att förmedla något, att ta kontakt. Det fanns en charm i det ofullkomliga – det kändes äkta.
”Att skriva vykort var modernt”
Bakom idén att vykort var mer än bara semesterhälsningar står forskarna Ann-Catrine Edlund och Carola Nordbäck. Genom forskningsprojektet Vykortens berättelser om det moderna har de analyserat över 5 000 vykort från början av förra seklet.
För många var vykortet ett sätt att visa status – eller åtminstone ge intryck av att man var socialt aktiv. ”Att skriva vykort var modernt”, säger Edlund. Det signalerade att man tillhörde en ny, mobil generation som kunde forma relationer över postgången.
Massflört och vybyten – som en Tinder i pappersform
Flört var en naturlig del av vykortskulturen. Unga kvinnor annonserade vykortsbyten i tidningar – och fick hundratals svar. En Frida i Härnösand tog emot över hundra brev efter en enda annons.
Bilderna? Ofta personliga: hemma i ny klänning, framför nya huset – likt dagens selfies. Andra skickade vykort från resor, för att visa att de reste. Kommunikation var visuell, snabb och nära – och mycket populär. År 1903 skickades hela 43 miljoner vykort i bara Sverige.
Postverket – det tidiga 1900-talets algoritm
Bakom detta låg Postverket – dåtidens motsvarighet till dagens teknologiska plattformar. Leveranserna var så snabba att du kunde skicka ett kort på förmiddagen och få svar samma eftermiddag. Det var alltså möjligt att bjuda in till fika med vändande post.
Hemliga kärlekshälsningar och kluriga chiffer
Eftersom korten saknade kuvert och alla kunde läsa dem, utvecklade människor ett myller av kreativa koder och chiffer för att dölja känsliga meddelanden. De skrev i olika riktningar och gömde symboler runt bildens ram.
Många av dessa koder förbryllar fortfarande forskare. – ”Man blir nästan paff över hur många chiffer som användes,” säger Edlund. Men innehållet var ofta oskyldigt – mer språklek än hemlighetsmakeri.
Dagens Insta har rötter i vykortet
Det kanske viktigaste att ta med sig: vårt behov att uttrycka oss är äldre än tekniken. Precis som sociala medier gav vykortet en röst till alla – oavsett bakgrund eller utbildning.
Vykort fungerade som ett tillgängligt vardagsmedium. Och redan då klagade vissa på att folk stirrade för mycket på sina kort i stället för att njuta av verkligheten – en oro vi känner igen än idag.
Ett glömt kulturarv får nytt liv
Forskare menar att vykorten länge förbises som skriftliga källor. Nu digitaliseras tusentals kort så att framtida generationer kan förstå hur språk och relationer såg ut tidigare.
Trots teknikens framsteg är människans uttrycksbehov detsamma.
Vad kan vi lära oss av vykortens storhetstid?
Om du tror att du skriver fler meddelanden än du hinner läsa – tänk om. Redan 1903 skrev svenskar miljontals vykort i behovet att dela något.
Nästa gång du skickar ett hjärta i ett DM – tänk på Frida i Härnösand, som en gång startade sitt eget lilla flöde av flörtiga kontakter genom ett vykort. Människan har alltid velat kommunicera.
Oavsett om det sker via Instastory eller en gulnad pappershälsning – handlar det om en sak: att knyta oss samman.
Har du en favoritvy?
Har du kanske kvar ett gammalt vykort med särskilt minne? Eller ett sms som betydde mycket i en viss stund? Dela gärna din berättelse – digitalt eller på riktigt!
Visste du att…
- Från 1900 till 1920 skickades hundratals miljarder vykort i Europa.
- Vykort var en låg tröskel till skriven kommunikation – mycket lik dagens sociala medier.
- Innehållet var ofta personligt, med felstavningar, kreativt språk och hemliga koder.
- Svenska Posten var snabb – folk hann faktiskt bjuda in till fika på eftermiddagen med vändande kort.
- Vykortsforskning har nyss tagit fart, och nu digitaliseras tusentals kort för framtiden.
