En nästan hundra år gammal språkbok kanske inte låter som helgläsning, men Erik Wellanders klassiker Riktig svenska bjuder faktiskt på både insikt och – hör och häpna – en oväntad charm. Den är fortfarande aktuell i dag, men inte för de språkregler du kanske tror. Det handlar snarare om något större: en förståelse för att språket är ett levande, föränderligt verktyg – inte ett fastlagt system med svaren i facit.
Och den här insikten är något som språkforskaren Kristian Blensenius vill att vi ska tänka på när vi återvänder till boken.
Kristian Blensenius, som både är redaktör för Svenska Akademiens ordlista och docent i svenska vid Göteborgs universitet, kallar Riktig svenska en språkvårdsklassiker – åtminstone till ytan. Men bakom den strikta titeln döljer sig en vackert reflekterande syn på språkets frihet.
”Många ser nog Erik Wellander som en språklig domare, någon med rödpennan redo,” säger Blensenius. ”Men det är inte riktigt så enkelt. Om man läser boken med öppna ögon ser man att det handlar mer om nyans än om nitiska regler.”
Och det är just det som gör boken så intressant – till och med i vår tid.
Mindre pekpinnar, mer eftertanke
När Riktig svenska först kom ut 1939 var den tänkt som ett slags språklig vägvisare. Men istället för att dela ut betyg åt rätt och fel, ville Wellander snarare visa på variationen i det svenska språket. Och det gör han med en slags ödmjukhet som nästan känns modern.
Ett av kapitlen heter till exempel “Språket och dess föränderlighet”, och det säger rätt mycket om Wellanders perspektiv. Han tar upp exempel efter exempel där språkanvändningen är splittrad – och där det faktiskt är helt okej.
- Uttryck som “starkare än dig” och “starkare än du” ses båda som gångbara.
- Meningar som “Att han inte kommer!” har blivit naturliga i vardagsspråket trots tidigare kritik.
- Skillnaden mellan uppenbart och uppenbarligen handlar om ton och inte om korrekthet.
- Valet mellan sammanskrivning eller inte (som lågutbildad kontra låg utbildad) får vara fritt – ”Finnas icke”, skriver Wellander syrligt om fasta regler.
Allt detta låter kanske självklart idag, men när det skrevs för nästan ett sekel sedan var det något av ett språkpolitiskt statement.
En bok som vågar vara osäker
Vad Blensenius fastnar för – och vad många glömmer – är att Wellander inte försöker ha alla svar. Istället bjuder Riktig svenska på resonemang, på reflektion, och kanske framför allt: den tillåter tvekan. Den pekar på språkliga mönster, men sällan på absoluta sanningar.
Och kanske är det därför boken fortfarande håller. För i en tid då språkdebatter ofta låser fast sig i rätt och fel – tänk stormarna kring ”hen”, engelska importord, eller skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska – är det uppfriskande med någon som säger: “Så här brukar det användas, men det beror på.”
Det där ”det beror på” är just vad Wellander tycks vilja legitimera.
Vad betyder ens ”riktig svenska”?
Titeln på boken, Riktig svenska, låter förstås rätt kaxig, särskilt när det känns som om dagens språkklimat ständigt bjuder in till ifrågasättande. Men just genom att vrida på det begreppet – att visa att “riktigt” kan betyda olika saker beroende på vem som talar, i vilket sammanhang, och med vilken ton – lyckas boken landa mitt i vår tid.
Wellander predikar inte – han lyssnar. Och det gör det hela väldigt mänskligt.
För Blensenius är det också en personlig berättelse. Han växte upp med Riktig svenska i bokhyllan, läste den tidigt, och återkommer till den gång på gång. Den har format hans språkmedvetande – inte genom pekpinnar, utan genom sin nyfikenhet på hur vi faktiskt använder språket.
Slutligen – varför återvända till Wellander idag?
För att påminna oss om att språk inte handlar om att alltid ha rätt, utan om att förstå. Att stanna upp, fundera på nyanserna, och ge plats åt förändring.
“Riktig svenska” är inte bara en bok om hur man skriver korrekt svenskt språk, säger Blensenius. “Det är en bok om språkbrukets möjligheter.”
Och kanske är det just därför du borde damma av den gamla klassikern och bläddra lite. Inte för att följa ett regelverk – utan för att upptäcka en språkresa som är fullt av liv, variation och, ja, osäkerhet.
💬 Har du själv läst “Riktig svenska”? Vad fastnade du för? Eller finns det någon annan språkbok som format hur du pratar eller skriver? Dela dina tankar med oss – vi vill höra din språkhistoria!
