Av alla romaner som behandlar krig är Väinö Linnas Okänd soldat något alldeles särskilt. I Finland har boken status av litterärt monument – en nästan helig gestaltning av fortsättningskriget och de soldater som kämpade i det. Men det som gör berättelsen extra intressant för vissa är något som kanske inte märks vid första anblick: den svenska översättningen bjuder på en oväntad språklig rikedom.
Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet, har fördjupat sig i Nils-Börje Stormboms översättning av romanen – och det med stor entusiasm. Det som fångat honom är inte bara berättelsen utan framför allt hur språk och dialekter har hanterats i översättningen.
”Ibland fångas man av språket i ett litterärt verk, ibland är det berättelsen som griper tag i en. Har man tur får man båda. Och har man riktig flax, får man något för sina nördiga språkintressen också,” skriver Persson i sin text.
Originalets soldater använder inte en enda form av finska utan olika regionala dialekter: savolaxiska, karelska, sydvästfinska – ett sätt att markera deras ursprung och identitet. I stället för att jämna ut detta i en neutral standardsvenska, har översättaren valt en djärv lösning: att ersätta finska dialekter med finlandssvenska.
”Bonusen för mig som språkvetare finns i dialogen. Där originalets soldater talar olika finska dialekter, får de i översättningen prata svenska dialekter från olika regioner i Finland. En utmärkt introduktion till traditionella östsvenska folkmål.”
Denna till synes lilla detalj är just det som gör översättningen så levande. Dialekterna förmedlar inte bara ljud och rytm, utan berättar även om karaktärernas bakgrund, deras sätt att se världen och deras hemortstillhörighet. De blir mänskligare, med egen språklig identitet.
Dialektöversättning är dock en utmaning. För mycket och det blir parodi – för lite och nyanserna försvinner. Stormbom balanserar skickligt och ger karaktärerna röster från svenska minoritetsområden i Finland, såsom Nyland och Österbotten. Resultatet blir en rik text som öppnar för både berättelse och språkreflektion.
För språkintresserade ger Okänd soldat därmed något mer än en skildring av soldaters liv vid fronten. Den blir en lingvistisk upptäcktsfärd genom finlandssvensk dialektvariation – ett område som sällan lyfts fram.
Persson liknar läsningen vid en språklig skattjakt. Varje dialog blir som en karta över kulturell tillhörighet och geografi. Översättningen bygger inte bara broar mellan språk, utan belyser ett rikt och ofta förbises Finlandssvenskt språkliv.
I en roman som handlar om krig, kamratskap och nationell historia kanske man inte väntar sig att språket ska ta plats. Men ibland får man, som Persson säger, riktig flax – och då medföljer en språklig bonus.
📌 Kort om boken och översättningen:
- Tuntematon sotilas av Väinö Linna publicerades 1954 och är en av Finlands mest lästa romaner.
- Boken följer en grupp finska soldater under fortsättningskriget 1941–1944.
- I originalet talar karaktärerna olika finska dialekter som ger insyn i deras ursprung och personlighet.
- I Nils-Börje Stormboms översättning till svenska ersätts de finska dialekterna med dialekter från olika finlandssvenska regioner.
- Språkforskaren Martin Persson menar att detta är ett ovanligt vällyckat grepp som tillför djup och kulturell autenticitet.
Har du själv läst Okänd soldat – på finska eller i svensk översättning? Lade du märke till dialekterna i karaktärernas röster? Dela gärna dina intryck i kommentarsfältet!
