Vi har alla stått där, mitt i ett dokument eller ett mejl, och tvekat. Ska det vara ett ord, två ord – eller kanske ett bindestreck mellan? När det gäller moderna uttryck, särskilt de som kommer vandrande från engelskan, blir frågan ännu knepigare.
Ett typiskt exempel är fast fashion, det där begreppet som sammanfattar hela fenomenet med snabbt, billigt och ständigt nytt mode.
Men hur skriver man egentligen om fast fashion på svenska när det ska bli en del av ett längre ord? Blir det fast-fashionbranschen, fast fashion-branschen eller något helt annat?
En liten fråga med ett stort svar
Den här typen av funderingar dyker ofta upp hos Språkrådet. I Språktidningen den 27 november 2025 reder språkexperten Linnea Hanell ut begreppen – och visar att det bakom den lilla frågan döljer sig något större: hur svenskan tar till sig och anpassar främmande uttryck.
Hennes svar är både tydligt och logiskt:
- Rätt skrivsätt just nu är fast fashion-branschen.
Bindestrecket fungerar som en liten språklig bro mellan den engelska frasen och det svenska ordet. Det signalerar tydligt var förledet slutar och gör sammansättningen lätt att läsa. Precis som vi skriver prova på-dagar på svenska, gör vi alltså på samma sätt med fast fashion.
När engelskan flyttar in på riktigt
Svenskan är ett språk som älskar sammansättningar. Vi fogar glatt ihop ord som andra språk håller isär, och ibland så mycket att vi själva måste stanna upp och hämta andan. Men det är också så nya, smidiga ord uppstår.
Om ett uttryck används tillräckligt mycket och börjar kännas som ett enhetligt ord, händer något. Det växer ihop. Tänk på exempel som förstamajtal – som en gång i tiden skrevs första maj-tal – eller bergochdalbana, som började som berg-och-dal-bana.
Så, visst, en dag kanske vi skriver fastfashionbranschen. Men dit har vi inte nått än; uttrycket känns fortfarande tydligt engelskt och uppdelat i två delar.
När svenskan redan har ett alternativ
Men behöver vi egentligen använda fast fashion alls? Hanell påminner om att det redan finns ett lika kärnfullt, svenskt ord: snabbmode.
Med det slipper man fundera över bindestreck och språkgränser:
snabbmodebranschen
Dessutom blir texten mer tillgänglig för den som inte är så insatt i engelska modeuttryck. Och rent grafiskt ser det, ska vi erkänna, lite snyggare ut.
Vad berättar det här om svenskan?
Det som verkar vara en enkel skrivregel visar sig alltså säga något djupt om hur svenskan fungerar. Vi tar gärna in lånord, men vi gör det på våra egna villkor. Bindestrecket blir då en sorts övergångsfas – en språklig mellanlandning mellan det främmande och det helt inhemska.
Hanells resonemang visar också Språkrådets pragmatiska syn på språkbruk: regler finns, men de är inte orubbliga. Man får tänka på vem man skriver för, hur etablerat ordet är och vilken stil man vill ha.
Det handlar inte längre bara om rätt eller fel, utan om att välja det skrivsätt som fungerar bäst just här och nu.
Kortfattat
| Tema | Innehåll |
|---|---|
| Frågan | Hur ska man skriva sammansättningar med flerordsuttryck som fast fashion? |
| Rekommendationen | Använd bindestreck: fast fashion-branschen. |
| Om det blir etablerat | Då kan man skriva ihop: fastfashionbranschen. |
| Svensk motsvarighet | Snabbmodebranschen – smidigt, rent och helt svenskt. |
| Källa | Linnea Hanell, Språkrådet – Språktidningen, 27 november 2025 |
En tanke att ta med sig
Vilka engelska uttryck använder du nästan utan att tänka på det? Och skulle de kunna låta lika naturliga – kanske till och med lite snyggare – i svensk förpackning?
(Inspirerad av Linnea Hanells artikel i Språktidningen, 27 november 2025.)
