Det börjar med något bekant i inkorgen: ”Din faktura förfaller snart” eller ”Grattis – du har vunnit ett pris!”. Bara det att det här mejlet inte kommer från en överentusiastisk människa – utan från en maskin som vet exakt hur den ska låta trovärdig.

En ny gemensam studie från Columbia University och University of Chicago visar nämligen att mer än hälften av all skräppost i världen nu är skriven av AI. Ja, majoriteten av alla bluffmejl som snurrar runt globalt bär spår av språkmodeller liknande ChatGPT.

Och det kanske mest oroande: de här maskinmejlen är inte bara fler – de är också bättre skrivna.

Maskiner som skriver som vi – men snyggare

Forskarna bakom studien gick igenom miljontals mejl som stoppats av spamfilter över hela världen. Deras slutsats är både fascinerande och lite skrämmande: sedan AI-skrivverktygen blev tillgängliga för allmänheten i slutet av 2022 har andelen AI-skapad skräppost skjutit i höjden.

Men det handlar inte bara om kvantitet. Språket i de här bluffmejlen är ofta mer formellt, grammatiskt korrekt och språkligt slipat än de varianter som människor själva skrivit tidigare. Ett felstavat mejl med konstig meningsbyggnad väcker misstanke – men ett perfekt formulerat, hövligt meddelande kan lätt glida förbi både filter och mottagare.

Lärda bedragare på digitalt löpande band

Det är nästan poetiskt på ett obehagligt sätt: AI, byggd för att hjälpa oss skriva, används nu för att lura oss med samma verktyg. Maskinerna har snabbt lärt sig hur ett klassiskt bluffmejl låter – tonen av brådska, oro eller lockelse. De vet hur man får någon att klicka utan att tveka.

Men studien visar också en intressant gräns. AI används främst för massutskick, där tusentals mottagare får samma budskap. När bedragarna däremot riktar in sig på specifika personer – som chefer eller företag med mycket pengar i omlopp – skrivs mejlen fortfarande oftast av människor. De fallen kräver finess, kulturell förståelse och känsla för manipulation som algoritmer ännu inte riktigt behärskar.

Ett språkbrott för 2020-talet

Att teknik byggd för kreativitet nu används i kriminalitet var kanske bara en tidsfråga. Studien väcker stora frågor: Hur ska vi träna våra filter att känna igen ett mejl som låter helt rimligt? Vilka subtila språkliga signaler avslöjar en maskin? Och framför allt – kan vi fortfarande lita på tonen i texten framför oss?

Artikeln, ursprungligen publicerad i Språktidningen den 29 november 2025 av Anders Svensson, påminner om något avgörande i vår digitala vardag: språkkvalitet betyder inte alltid trovärdighet längre. Ett välskrivet mejl kan vara precis lika falskt som ett med skrikande stavfel.

Kort sagt

Språkets dubbla roll

Språket har alltid varit både ett verktyg för förståelse och för manipulation. Nu, när algoritmer har lärt sig tala som vi gör – eller bättre – blir den skillnaden svårare att se.

AI kan hjälpa oss uttrycka oss klarare än någonsin. Men den kan också göra lögner mer övertygande. Kanske är det dags att acceptera att inga filter i världen kan ersätta vår egen kritiska läsning.

Så nästa gång ett välskrivet mejl dyker upp i din inkorg – fråga dig själv: låter det äkta, eller låter det bara… för perfekt?