Den 29 december klockan sju på morgonen är det dags igen – den där lilla språkstund som många ordnördar väntar på varje år. Då släpper Språktidningen och Språkrådet årets nyordslista för 2025. Och även om det bara handlar om ord, känns det nästan som att få årets sista present – en språklig julklapp som både underhåller och berättar något viktigt om tiden vi lever i.
För den här listan är mer än bara kuriosa. Den är ett slags språkligt bokslut – en summering av vilka fenomen, konflikter och trender som har fastnat i vårt gemensamma ordförråd under året.
Vad är egentligen nyordslistan?
Sedan 2008 har Språkrådet, som är en del av Institutet för språk och folkminnen (Isof), och Språktidningen arbetat tillsammans för att ge ut listan. Den samlar nya eller nygamla uttryck som fått fäste i svenskan – ord som kanske började som ett skämt på nätet eller en rubrik i sociala medier, men som plötsligt känns självklara i vardagsspråket.
Att ett ord hamnar på listan betyder inte att det blir en officiell del av svenskan. Det betyder bara att det har använts och uppmärksammats tillräckligt mycket för att förtjäna en plats i språkhistorien.
Språket som spegel
Om man bläddrar i tidigare års listor ser man snabbt hur tydligt språket fångar samtiden.
- 2020 präglades av pandemin – vi fick ord som coronahund och superspridare.
- 2022 handlade om klimat, teknik och framtidsångest – då föddes ord som värmesmocka, metaversum och doomscrolla.
- De senaste åren har tekniken dominerat igen, med promptingenjör, deepfake och gen-AI som symboler för hur snabbt artificiell intelligens blivit en naturlig del av vardagen.
Så vad kommer 2025 att bjuda på? De flesta tippar att AI-orden fortsätter, men att listan också får inslag av sociala medier, arbetslivets förändringar och frågor om identitet och samhällsklimat.
Hur väljs orden ut?
Bakom listan finns ett team av språkvetare, redaktörer och observatörer som under årets gång samlar på sig ord från tidningar, tv, radio, sociala medier och offentliga samtal. Arbetet leds av Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, och Linnea Hanell, nyordsredaktör på Språkrådet.
Det handlar inte bara om vilka ord som används mest, utan också om vilka som säger något nytt – om vår kreativitet, vår vardag och vår samtid. Och viktigt att komma ihåg: nyordslistan är ingen regelbok. Den säger inte vilka ord man ska använda, utan visar bara hur språket faktiskt rör sig.
När får vi se listan?
Listan offentliggörs den 29 december klockan 7.00, samtidigt på:
Till dess är innehållet hemligt, men några journalister tjuvkikar förstås lite i förväg – under tystnadslöfte.
Därför älskar vi nyordslistan
Varför väcker den här listan så mycket uppmärksamhet varje år? Kanske för att den handlar om oss själva – om vilka vi var i år, vad vi pratade om, vad vi oroade oss för och hur vi satte ord på allt det där.
Språket är trots allt inte något som ligger still i en lärobok. Det lever, förändras och formas varje dag – av oss alla. Och den 29 december får vi återigen beviset på det.
Så tills dess återstår frågan: Vilka ord har 2025 viskat, klickat eller scrollat in i vår vardag?
Kortfakta
- Publicering: 29 december 2025, kl. 7.00
- Ansvariga: Språktidningen & Språkrådet (Isof)
- Syfte: Att spegla det gångna årets språkbruk i svenskan
- Webbplatser: spraktidningen.se och isof.se
- Kontaktpersoner: Anders Svensson (Språktidningen) och Linnea Hanell (Språkrådet)
Vilket ord tror du kommer att ta sig in på listan i år – och vilket tycker du borde göra det?
