Vad säger egentligen språket om oss? Om vad vi oroar oss för, skrattar åt eller hur vi ser på vår tid? När Språktidningen blickade tillbaka på 2025 blev det tydligt att ord inte bara beskriver världen – de berättar något om världen vi lever i.
Därför säger också listan över årets mest lästa artiklar mer än man först anar. Den blev ett slags språkligt självporträtt över Sverige 2025 – en blandning av kärlek till orden, nyfikenhet på förändring och en nypa nostalgi.
Orden vi inte kunde släppa
Bland de tio texter som lockade flest läsare fanns rubriker som:
- Här är svenskans bästa ord
- Fredrik Lindström om kronolekter
- Skibidi! Här är 2025 års nyord
- Här är orden som bygger bo i svenskan – 2024 års nyordslista
- Böckerna du borde läsa i sommar
Listan speglar det där typiskt svenska intresset för språk: vi älskar att diskutera det, tjafsa om det och ibland till och med försvara det – allt på en och samma gång.
Kronolekter – när åldern hörs i språket
Ett av årets mest överraskande återseenden var Fredrik Lindströms äldre text om kronolekter, alltså hur språket skiljer sig mellan generationer. Texten publicerades första gången 2010, men sexton år senare fortsatte den att väcka nyfikenhet – som om den fått nytt liv i takt med att språket själv förändrats.
Lindström skrev om hur dialekterna kanske har slipats ner geografiskt, men att avståndet mellan generationers språk bara ökar. På sociala medier och i vardagsprat skapar olika åldersgrupper sina egna språkliga biotoper – fulla av interna ord, uttryck och referenser.
Förr hörde man var någon kom ifrån. Nu hör man snarare när någon kommer ifrån.
Nyorden som fångade samtiden
Det är knappast en slump att Språktidningens nyordslista alltid hamnar bland årets mest klickade artiklar. 2025 års lista blev ett litet mikroskop riktat mot samtiden. Där samsades unga, virala uttryck som skibidi och six seven med eftertänksamma ord som beredskapsodling och kulturljudzon – ord som tydligt speglar klimatångest, trygghetsfrågor och kulturpolitik.
Tillsammans visade de att ord inte bara uppstår ur nya fenomen, utan också ur olika generationers upplevelser. Språket blir ett sätt att kartlägga både våra snabba nyheter och våra långsamma förändringar.
Svenskan i rörelse
Flera texter på listan visade också hur nyfikenheten på språkets utveckling aldrig verkar sina. Artiklar om engelskan – hot eller resurs? – lockade läsare, liksom de om svenskans ”fulaste ord” och eviga diskussioner om stavning och särskrivning.
En oväntad läsarfavorit var Därför är det så ont om q, som visade att även språkets mest förbisedda bokstäver kan väcka starka känslor. Kanske är det just det som gör språk till ett ämne som aldrig riktigt slutar fascinera.
En kärlek som aldrig svalnar
Att nyordslistor och dialektartiklar gång på gång toppar läslistorna visar något fint: vi bär på en ovanligt stark relation till vårt språk. Det är mer än bara ett verktyg – det är ett gemensamt kulturarv som vi följer, dissekerar, skyddar och ibland också grälar om.
Språktidningen blir i det sammanhanget en samlingsplats. Här möts språkpoliser och poesinördar, gamla ordvänner och unga memmästare – alla förenade i samma grundkärlek till hur svenskan lever och skiftar.
Vad säger språket om oss?
När man tittar tillbaka på 2025 års mest lästa språkartiklar är det lätt att se ett mönster. Vi söker igenkänning, men också förändring. Vi vill förstå hur nya uttryck uppstår, men också vart våra gamla tar vägen.
Kanske är det just där, i klyftan mellan tradition och trend, som svenskan känns som mest levande.
Att ta med sig
- Fredrik Lindströms essä om kronolekter står sig än – ett tecken på att generationsskillnader i språk fortsätter växa.
- Nyordslistan 2025 visade hur nätkultur möter klimatoro i samtidens språk.
- Artiklar om dialekter, engelska influenser, språkets estetik och boktips lockade bred publik.
- Sammanfattningen? Svenskan lever, rör sig och får oss att känna – varje gång vi öppnar munnen.
Så, vilket ord tycker du bäst fångade språket 2025 – och betyder det fortfarande något för dig idag?
