Det börjar med böcker – men handlar om så mycket mer. I Bokens folk – en civilisationshistoria från papyrus till pixlar bjuder Joel Halldorf in läsaren till en resa genom vår historia, men inte den vi lärt oss i skolan. Det här är en annan sorts berättelse – den om människans relation till det skrivna ordet och hur denna relation format allt från tro och kultur till hur vi ser på oss själva.
”Det skrivna ordet sätter historien i rörelse,” skriver Halldorf – och det är precis vad han gör också, med stadiga steg från antikens papyrusrullar till våra uppkopplade skärmar.
För Karin Westin Tikkanen, språkvetare och docent i latin, är det tydligt: Det här är inte bara en bok om böcker. Det är en kärleksförklaring till själva läsakten – till den stund när en människa böjer sig över en text, famnar dess meningar och förändras av dem.
När läsning är mer än ett nöje
Titeln, Bokens folk, lånar sitt namn från ett gammalt begrepp inom islam, där judar och kristna beskrivs som folk som troget följer sina heliga skrifter – sina böcker. För dessa religioner har orden i sig ett närmast sakralt värde. I Halldorfs tolkning är det just det som gör läsningen till mer än bara en intellektuell övning eller förströelse; den blir en handling, nästan en ceremoni.
Karin Westin Tikkanen ser hur Halldorf lyfter fram den religiösa dimensionen av läsning – som en kulturgärning snarare än ett personligt tidsfördriv. Det är en fördjupning av läsningen som ofta saknas i vår digitalt splittrade samtid. Här ges plats för att fundera över varför vi läser – och vad det gör med oss.
En bokteknologi i ständig förändring
Det är lätt att tro att det skrivna ordet alltid har sett ut ungefär som nu – papper, bokstäver, maybe en e-bok. Men Halldorf påminner oss: varje ny teknologi har förändrat sättet vi läser på. Från hårt arbetade handskrifter på papyrus och pergament, till tryckpressens revolution, till dagens digitala flöden – varje ny form har också ändrat vad vi läser, hur vi förstår det, och vilka vi blir när vi gör det.
Och här knackar språkvetaren i Westin Tikkanen på dörren. För henne är det tydligt: språk existerar aldrig i ett vakuum. Det lever i sin kropp – i materialet, i formatet, i tekniken som bär det. En text är aldrig bara sina ord; det är också ett fysiskt objekt, en kulturell handling, en spegel av sin tid.
Läsandet som en spegel av människan
Bokens folk är ingen bok med språkteknisk mikroanalys. Men ändå är det en bok om språkets storhet – om textens kraft att förändra både tro och tanke. Halldorf är inte bara teolog, han är också en stilist av rang. Westin Tikkanen pekar på hur hans språk är både lätt att ta till sig och fyllt av substans. Det gör boken till en njutbar läsupplevelse i sig – en formidabel blandning av idéhistoria, berättelse och reflektion.
Det kanske allra mest intressanta? Halldorf vänder på hela perspektivet. Det är inte bara vi som skriver böcker – böckerna formar också oss. Vårt sätt att tänka, vår tro, vårt samhälle. Vad händer då i en digital tid, där texter flimrar förbi hastigt, utan känsla av tidlöshet eller materialitet?
Ja, det är just sådana frågor Bokens folk ställer. Och du behöver inte vara teolog för att känna igen dig.
Några ord att ta med sig
- Joel Halldorfs Bokens folk är en kärnfull och stilistiskt vacker berättelse om läsandets historia – och dess framtid.
- Titeln syftar på människorna som lever med och genom en bok – troende, sökande, tänkande.
- Läsningen är mer än bara ord – den är en teknologi, en livshållning, en andlig gest.
- Med både hjärna och hjärta utforskar Halldorf hur det skrivna ordet har format civilisationer, och fortfarande formar oss.
- Karin Westin Tikkanen lyfter fram boken som en spegel för språkvetare, läshungriga, skeptiker och troende.
📚 Så – vad betyder läsning för dig? Är det ett sätt att fly? En ritual? Ett berättigande av livet självt? Joel Halldorf öppnar dörren till frågan – kanske är det din tur att ta steget in.
