Det händer varje december. Innan vi hunnit tömma årets sista glöggmugg dyker Språkrådet och Språktidningen upp med sin lista över årets nyord — ett slags språkligt kalejdoskop över allt vi tänkt, pratat och oroat oss för under året som gått.
Och 2025 års lista är, minst sagt, en språklig blandning: politik och teknik sida vid sida med nonsens, popkultur och rena virrvarret.
Skibidi — ett ord utan mening, men fullt av betydelse
Listans rubrikord, skibidi, är egentligen meningslöst. Ett nonsensljud, en rytm, ett mem. Det har vandrat från scatsång till TikTok‑humor och vidare till internetskulturens absurda universum. Ändå fångar det något djupt samtida — det där ögonblicket då språk inte längre bara beskriver verkligheten utan också leker med den.
Kanske är det just därför ett meningslöst ord kan kännas så talande. Vi skrattar, nynnar, delar och härmar. Och mitt i allt det meningslösa uppstår en sorts mening.
När maskiner lär sig prata – och vi låter dem
Bland årets 27 nya ord märks tydligt hur tekniken fortsätter att kliva in i språkets inre rum. Ord som AI‑agent och vibbkodning handlar om maskiner som inte bara räknar utan börjar förstå, skapa och — i viss mån — tänka.
I AI‑agenten möter vi program som klarar uppgifter på egen hand. Genom vibbkodning kan AI översätta vanliga meningar till avancerad kod. Det märks att vi inte längre bara använder datorer — vi talar med dem.
Samtidigt vänder vi teknikspråket mot oss själva. Begrepp som digital suveränitet speglar ett EU som vill frigöra sig från de amerikanska techjättarnas grepp. Och uttryck som hämndtull, handelsbazooka och drönarmur låter mer som actionfilmer än politik — men avslöjar ändå hur laddad den digitala världen har blivit.
Beredskap på alla nivåer
Om pandemin lärde oss något, var det att ordet beredskap inte längre är en byråkratisk floskel. Det handlar inte bara om bunkrade konserver, utan om trygghet, ansvar och förmågan att stå emot kriser.
På årets nyordslista dyker begrepp som beredskapsodling och beredskapsbröd upp — små men tydliga språkliga tecken på att vi tagit krisberedskapen in i vardagsrummet.
Och när man läser om existentiell hållbarhet känns det nästan som beredskap för själen: hur man håller ihop när allt runt omkring skakar.
Mellan skratt, scroll och språkexperiment
Det går inte att prata om språket 2025 utan att nämna internet — den ständiga fabriken för nya uttryck. Därifrån kommer nonsensorden skibidi och six seven: ljud, rytmer, rörelser snarare än riktiga ord. De är språkets friaste form — lekfulla, obegripliga och samtidigt oemotståndliga.
I samma digitala andedräkt föds också ord som ragebait (inlägg som medvetet provocerar för att dra klick) och hjärnröta, som fångar känslan av att ha scrollat sig dum. Det är lika mycket samtidsskildring som språkhumor.
Mode, makt och memer
Varje nyordslista behöver sin knorr, och i år heter den mammakorv — smeknamnet på den knälånga dunkappan som numera är uniform för urbana föräldrar i vinterkyla.
Men listan rymmer också mer bitska fynd. Broligark – en kombination av bro och oligark – driver med techmiljardärerna som beter sig som om de äger världen.
Och så har vi Trumpviskare – ett ord som låter som taget ur en politisk thriller men egentligen beskriver de personer som lär sig tala maktens språk i det nya medieklimatet.
En spegel av vår tid — allvarligt och lekfullt på samma gång
Så, vad säger alla dessa ord om 2025? Kanske att vi befinner oss i en tid där AI och memer, beredskap och humor, högteknologi och självdistans samexisterar utan att krocka.
Vi är mer digitala än någonsin, men också mer känslomässiga, mer språkmedvetna – och kanske lite mer beredda på kaos.
Och kanske var det därför just skibidi fick bli årets signaturord. Inte för att det betyder något, utan för att det fångar känslan av en tid som dansar mellan allvar och absurditet.
Källa: Språkrådet & Språktidningen, Nyordslistan 2025
Så – vilket nyord tycker du bäst summerar året? Det tekniska, det mänskliga, eller det där som bara är … skibidi?
