2025 blev ett av de där åren då språk inte bara var något man pratade – det var själva samtalet. Från Skottlands parlament till EU:s mötessalar, från sociala medier till AI-labb världen över, diskuterades språket som aldrig förr.
Ett språkår där allt hände
Det var ett år med passion och politik, med lagar, ord och symboler som visade hur språket alltid speglar sin tid. För vissa handlade det om att rädda traditioner. För andra – om att hänga med i en digital samtid där nya begrepp uppstår snabbare än någon hinner skriva in dem i ordboken.
Skottland tar språkligt kliv – och Norden följer efter
Den 30 november tog Skottland ett historiskt beslut: både skotsk gaeliska och lågskotska fick officiell status. Föräldrar kan nu kräva undervisning på gaeliska – en seger för ett språk som länge kämpat i motvind.
Också i Norden gick språkpolitiken het. På Island vill kulturminister Logi Einarsson se till att stora teknikföretag som Apple tar isländska språket på allvar. I Norge har språkkrav för invandrare införts och myndigheternas klarspråk granskas. Samtidigt diskuterar Sverige språkkrav på B2-nivå i äldreomsorgen, samt en treårsgräns för sfi.
I Finland har engelskan blivit en het fråga. Sannfinländarna har kallat den ett hot mot finskan, medan svenska entreprenörer vill att engelska görs till landets andra officiella språk. Det är en konflikt mellan kulturarv och global ekonomi – och båda sidor menar att framtiden står på spel.
När världen fick nya ord för sin samtid
Året präglades också av språkets egen förnyelse. Efter ett teknikdominerat 2024 speglade 2025 en tid av reaktion och reflektion. Nya ord blev berättelser om vår samtid.
- Merriam-Webster: slop – lågkvalitativt AI-innehåll
- Oxford Dictionaries: rage bait – innehåll skapat för att provocera
- Collins: vibe coding
- Cambridge: parasocial – relationen mellan människor och digitala figurer
Också Norden bidrog med sina språkliga speglar:
- Danmark: jernmarker – solcellsfält på gamla åkrar
- Island: vangreiðslugjald – straffavgift för obetalda parkeringsavgifter
- Färöarna: Suðuroyartunnil – tunnel och symbol för samhörighet
- Tyskland: KI-Ära – AI-eran
- Sverige: uttryck som startup-flykt och inte göra en Northvolt
Gamla språk med nytt liv
I Sverige får nu nationella minoritetsspråk ny stadga. Regeringen har satsat extra resurser på jiddisch och gjort språkcentrumen för meänkieli, finska, romani chib och jiddisch permanenta. Det är en långsiktig signal om att dessa språk hör hemma i Sverige.
I debatten dök även skånskan upp. På Sverigedemokraternas landsdagar föreslogs den bli regionalspråk. Partistyrelsen sa ett tveksamt “nja”, men att frågan ens väcks visar på tidens ökade intresse för lokala identiteter.
Tekniktabbar, korvkrig och språk i AI-tid
Årets mest delade språkögonblick kom inte från ett parlament utan från TV4:s Luciafirande, där AI skapade undertexter med komiska missar. Det väckte skratt, men också frågan: när hjälper tekniken språket – och när skadar den det?
Och så var det EU:s korvkrig. Ska växtbaserade produkter få heta korv, schnitzel eller burgare? Förslaget att förbjuda de orden väcker starka känslor. Det handlar inte bara om etiketter, utan också om kultur och identitet.
Mellan tradition och transformation
Om något summerar 2025, så är det spänningen mellan bevarande och förändring. Många språk stärks samtidigt som de påverkas – och ibland hotas – av globalisering, teknik och kommersiella krafter.
En sak är tydlig: språkfrågorna har flyttat upp på agendan. De handlar inte längre bara om grammatik, utan om vem vi är, hur vi förstår varandra och hur vi formar framtiden.
Språket förändras ständigt, men det lever bara så länge vi talar, skriver – och bryr oss om det.
Vilket av årets nyord tycker du säger mest om vår tid – och varför? Dela gärna dina tankar. Språket är, som alltid, vårt gemensamma projekt.
